Här är min krönika från senaste numret av Balans: Beslutsfattande 2.0 .

Framgångsrikt företagande handlar ytterst om förmågan att fatta bra beslut. Bakom de flesta problem som uppstår i ett företag ligger dåliga beslut och vägen ur problemen bygger nästan alltid på bra beslut. För att få mer konkurrenskraftiga företag är det hög tid att sätta fokus på möjligheterna att utveckla kompetensen att fatta beslut. Första steget är att revidera uppfattningen om hur vi människor egentligen fattar beslut. Det är dags för beslutsfattande 2.0.

Mycket av den tidigare synen på beslutsfattande har utgått från att människor strävar efter att fatta så rationella beslut som möjligt. Det innebär att om vi har två alternativ att välja mellan så kommer vi att jämföra dessa två alternativs fördelar och nackdelar för att sedan välja det alternativ som har högst förväntat värde. Denna utgångspunkt har legat till grund för allt från hur vi hanterar information och presenterar beslutsunderlag till hur vi gör prognoser om vilka beslut människor kommer att fatta. Det finns dock ett problem med detta sätt att se på beslutsfattande – det stämmer inte överens med hur människor verkligen fattar beslut.

Forskningen visar att vi ytterst sällan kan fatta beslut på helt rationella grunder och när man studerar de människor som ofrivilligt blivit helt rationella så är de nästan oförmögna att fatta några beslut överhuvudtaget. Känslorna, i en del av hjärnan som kallas det emotionella beslutssystemet, påverkar och behövs i nästan alla beslut. Men eftersom känsloreaktionerna många gånger uppstår omedvetet så har det, fram tills nu, varit svårt att förstå eller praktiskt använda sig av de som underlag för beslut och prognoser. Det nya är att forskarna med hjälp av magnetkameror kan se vad som egentligen händer i hjärnan när vi fattar ett beslut. Om man kombinerar de nya rönen med den nya forskningen inom beteendeekonomi och kartläggningen av psykologiska felbeslut så har vi de första pusselbitarna i en modell som mer korrekt kan förklara människors beslutsfattande. De företag som först förstår att använda sig av den nya modellen är sannolikt morgondagens vinnare. Både genom att fatta bättre beslut själva men också genom att bättre anpassa sina erbjudanden till hur kunder och samarbetspartners verkligen gör sina val.

Nästan dagligen kan man se exempel i tidningarna på felbeslut förorsakade av okunskap om vad som egentligen styr våra beslut. Den senaste finanskrisen berodde på många olika faktorer som samverkade, några av de viktigaste var psykologiska beslutsfällor som går att undvika om man är medveten om dem. Faktorer som flockbeteende, grupptänkande och flera andra beslutsfällor förstärker eller är till och med själva grunden till felbesluten. Detta beror på att våra hjärnor ofta tar genvägar, på samma sätt som den gjort sedan urminnes tider, för att kunna fatta många beslut. Problemet är att dessa automatiska beslut i en del situationer leder helt fel. Dessa genvägar fungerade utmärkt när vi fattade beslut för vår överlevnad i jägar/samlar samhället men i dagens komplexa värld med obegränsad information och mängder av intryck blir de mindre tillförlitliga. Vi får acceptera att dessa reaktioner är en del av vår mänskliga natur men vi behöver inte fortsätta att agera och fatta beslut baserat på dem om vi är medvetna om att de leder oss fel och på vilket sätt de gör det.

Den nya synen på beslutsfattande innebär inte att vi skall vara antingen rationella eller emotionella utan att vi skall använda oss av båda systemens fördelar och kompensera för dess brister. Det innebär att vi behöver få en större medvetenhet om hur detta fungerar rent praktiskt. Vi behöver lyfta blicken och verkligen ta till oss vad den nya forskningen nu kan lära oss. Det är att vara rationell i Beslutsfattande 2.0.

Jag hämtar innehållet i detta blogginlägg från söndagens New York Times. Där finns en artikel om värdet av att fundera igenom konsekvenserna av ett beslut en extra gång innan man slutligen bestämmer sig. I korthet kan man sammanfatta artikeln så här:

Vi fattar hundratals små beslut utan att de påverkar oss särskilt mycket men då och då hamnar vi framför ett beslut som har potentialen att förändra våra liv. Det är då det gäller att fatta rätt beslut. För en vecka sedan avgick en av Warren Buffets närmaste män David Sokol (Warren Buffet är världens tredje rikaste och den mest framgångsrika investeraren). Sokol hade gjort ett otillåtet aktieköp som hade en koppling till hans arbetsgivares affärer. Sokols beslut kostade honom jobbet och stred också mot en av Warren Buffets tumregler när det gäller beslut. ”När man som anställd funderar igenom ett viktigt beslut eller etiskt dilemma skall man alltid fråga sig själv om man skulle vara beredd att låta en kritiskt granskande journalist beskriva beslutet så att ens partner, barn och vänner kunde läsa om det”.
En bra tumregel att följa i viktiga beslut som kräver ett moraliskt ställningstagande. Ibland är det enda som behövs att man ställer sig en extra fråga innan man skalla fatta beslutet. Det kan vara den frågan som räddar dig från dåliga beslut.

Tumregler är effektiva verktyg för att göra kloka val. Vilka tumregler använder du när du skall fatta ett viktigt beslut?

” Tänker du så missar du! ”

I tisdags spelade Sverige mot Moldavien i EM-kvalet och vann matchen med 2-1. Ett av de stora samtalsämnena efter matchen var Zlatans missade straff. Trots att Zlatan säkert har slagit minst 10.000 straffar och är en av världens bästa fotbollsspelare så missar han ändå i ett avgörande ögonblick. Hur kan det komma sig och finns det något vi andra kan lära oss av detta?

Antagligen missade Zlatan därför att hans rationella beslutssystem störde hans emotionella. Eller enklare uttryckt, tankar satte käppar i hjulet på magkänslan. Det har visats att idrottsmän fattar massor av blixtsnabba beslut utifrån den erfarenhetsbaserade magkänslan, det emotionella beslutssystemet. Ju mer erfarenhet och medveten träning desto mer tillförlitlig magkänsla. Sedan gäller det att vara så närvarande som möjligt när man spelar för att få ut magkänslans fulla potential. Detta tillstånd brukar kallas för att man är i ”zonen”. Motsatsen till att vara i ”zonen” är att man försöker tänka sig fram till rätt beslut i varje läge. I idrottens värld leder detta ofta till missar och prestationer långt under möjlig kapacitet. Och det krävs bara en tanke på konsekvenserna av det beslut man ska fatta så har man redan förstört för sig själv. En tanke på vad som händer om jag missar gör att man stör det emotionella beslutssystemet och resultatet blir att man just missar.

Zlatan är själv mycket medveten om att det är så här det ligger till. I höstas avgjorde han ett derby mot Inter på straff i ett viktigt skede och fick efter matchen frågan; Vad tänkte du på när du skulle slå straffen?
Zlatans svar: Tänker du så missar du!.

I tisdags tänkte han tyvärr. Kan du se någon skillnad på honom i klippet när han inte tänker?

Vad kan vi lära oss av detta? Jo, det gäller att veta i vilka situationer man ska fatta beslut utifrån tankar och i vilka man ska förlita sig på känslan. Utveckla din beslutskapacitet genom att bli medveten om vad som egentligen påverkar dina beslut. Det är nyckeln till bättre resultat eller helt enkelt bara beslut som du inte kommer att ångra.

I torsdags pratade jag om boken Bestäm Dig med Steffo och Jenny i ett inslag i Nyhetsmorgon på TV4. Två trevliga programledare som båda visade sig vara snabba på att fatta beslut. Om du har läst boken så kan du antagligen känna igen Steffo i beslutstypen som kallas Utmanare. De flesta beslut, stora som små, fattas med grund i magkänslan och utan att tveka. Många gånger är det bra eftersom Utmanare får saker att hända och sen kan fatta ett nytt beslut om det första skulle visa sig fel.

En risk är dock att Utmanare undervärderar information som går emot den ursprungliga känslan och främst söker efter bekräftande information. En annan risk är att Utmanare övervärderar magkänslan i beslut där de faktiskt inte har tillräckligt med tillförlitlig erfarenhet. Ett gott råd för Utmanare som vill utveckla sin beslutsförmåga är därför just att stanna upp lite längre och fråga sig om magkänslan har sin grund i erfarenhet på området eller någon annan känsla.

Allt fler människor blir besatta av kolla upp bostäder på Hemnet trots att de egentligen inte tänker byta bostad. En del gör det för att kolla värdet på grannens hus medan andra gör det för att kolla upp bostäder som de själva funderade på att köpa men inte köpte. Som ett slags dubbelkoll på att de faktiskt valde rätt. Dagens Nyheter har idag en artikel om en kille som fortsätter att kolla husannonser långt efter att han själv har bestämt sig.

Det här är ett ganska typiskt fenomen i valmöjlighetssamhället, men konsekvensen är tyvärr att vi  i slutändan verkar bli mindre nöjda med våra val än om vi inte kollade upp så många alternativ. Det hela har sin grund i att en del av oss drivs av att maximera våra val medan andra bestämmer sig så snart de hittat något som är tillräckligt bra,. De här två grupperna brukar benämnas maximerare och satisfierare. Jag skriver i boken Bestäm Dig om ett experiment som handlade om att jämföra hur nöjda de här två grupperna var när de skulle skaffa sig sitt första jobb.

Så här gick experimentet till. 500 nyexaminerade studenter som sökte sina första jobb fick svara på en mängd frågor innan de skulle söka sitt första jobb. Baserat på deras svar delades de in i två grupper, maximerare och satisfierare. Efter det att studenterna hade fått ett jobb följde man upp studien och frågade hur de hade upplevt sök- och beslutsprocessen, hur många intervjuer de gick på , vilken ingångslön de fått samt till sist hur nöjd de var med jobbet de hade valt. Det visade sig att maximerarna objektivt sett lyckades bättre, man fick i genomsnitt 20 procent högre lön än satisfierarna,  men subjektivt sett lyckades maximerarna sämre. De var mindre nöjda med jobbet de hade fått, mer pessimistiska om framtiden och de upplevde beslutsprocessen som både jobbigare och stressigare. Så ekonomiskt var maximerarna vinnare men de kände sig inte som vinnare.

Detta beror på att den som maximerar söker fler alternativ. Men ju fler alternativ man söker, desto mer ökar risken för att man kommer att ångra sig. Man ser olika fördelar i olika alternativ och man får svårt att väga de olika fördelarna mot varandra. Att slutligen välja ett av jobben innebär att man väljer bort de andra jobben och därmed de unika fördelarna som de jobben hade. Man brukar säga att alternativkostnaderna ökar, det vill säga det känns som om man går miste om mer när man har sett fler alternativ.

Maximerarna verkar också ofta missbedöma den känslomässiga ansträngning som det innebär att leta efter bästa möjliga alternativ, att utvärdera många olika alternativ och att tro att det hela tiden finns något bättre. Frågan är om den högre lönen som maximerarna får ut i slutändan är värd uppoffringen att komma dit? Mycket tyder på att det inte är så med tanke på att maximerarna upplever mer ånger och generellt är mindre nöjda.

Så trots att internet ger oss nästan oändliga möjligheter att kolla upp olika alternativ verkar det vara bättre att begränsa sig och nöja sig med något som är tillräckligt bra.

Den 23 februari kommer boken ut! Boken Bestäm dig, som den här sidan är skapad för: en handbok för snabbare och bättre beslut.

Har du också svårt för att bestämma dig ibland? Dagens samhälle präglas av de allt fler val vi ställs inför. Ökad valfrihet är naturligtvis något bra, men det finns en baksida med ökad stress och ångest. För tänk om du hade gjort annorlunda, valt det där andra, vad bra det hade blivit då …

Det här är boken för dig som har svårt att bestämma dig och som vill lära dig att fatta bättre beslut, från att välja rätt på restaurangmenyn, till nästa semesterresmål med familjen eller att våga bryta upp en relation.

Jag, Pelle Tornell, förklarar hur vi människor reagerar i alla de valsituationer vi ställs inför och hur vi kan klara oss bättre i det nya valfrihetssamhället. Jag berättar och förklarar hur vår hjärna tar in och tolkar information och hur den beter sig för att hjälpa oss att komma till beslut. Jag menar att vi inte fattar beslut av de skäl vi själva tror – om vi blir medvetna om vad som egentligen styr våra val får vi en ny frihet, och fattar bättre beslut.

Bestäm dig är en konkret handbok för alla som reflekterar över sina beslut i stort och smått. Det är en bok för såväl den som ska bestämma vad man ska ha till middag på kvällen som för den som fattar avgörande strategiska beslut inom företagsvärlden eller politiken.

Bestäm dig är helt enkelt din guide till ett liv fyllt av kloka beslut.